Det här är underbara Fanny.

Jag har bara känt dig i ca. tre månader via sms. Sen när jag fik träffa dig för en vecka sen så kändes det som att vi hade känt varandra i minst tio år. Du är lätt att prata med, får en alltiid på bättre humör. Tanken på att du skulle fara tillbaka till Norrköping gjorde mig deprimerad. Vi hann inte träffas så många gånger men jag är glad över dom gångerna vi träffades. Det suger att du är i Norrköping nu, känns som en sten som trycker ner en. Vi kommer förhoppningsvis träffas snart igen, hoppas att tiden rusar till december nu. Saknar ditt skratt, dina kramar...allt. Love you sweetheart